The EU:s Multicultural Network - Iranians شبکه فرهنگی ايرانيان اروپا
|
|
The EU:s Multicultural Network - Iranians شبکه فرهنگی ايرانيان اروپا |
|
|
|
دفاع از حقوق بشر ، آزادی و دمکراسی از اهداف «شبکه فرهنگی ايرانيان اروپا» است. |
|
|
|
LFA-metoden med verklighetsförankring Sammanfattning LFA är en målstyrd projektplaneringsmetod och kan kort beskrivas som ett instrument för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av ett projekt. Den är ett hjälpmedel för logisk analys och strukturerat tänkande vid projektplanering, ett ramverk och ett frågebatteri som ger en struktur och är ett stöd i dialogen mellan olika intressenter i ett projekt. Den är även ett planeringsinstrument som ramar in de olika elementen i en förändringsprocess. Projektplanen brukar sammanfattas i en matris. LFA-metoden innehåller nio olika steg: 1. Analys av projektets kontext (sammanhang/omvärldsanalys) 2. Intressentanalys 3. Problemanalys/Situationsanalys 4. Målformulering 5. Aktivitetsplan 6. Resursplanering 7. Indikatorer, mått på måluppfyllelse 8. Riskanalys
Man använde LFA genom att de olika stegen ovan gås igenom. Flera gånger under projekttiden måste flertalet av dessa uppgraderas. Man kommer att gå tillbaka och göra om eller ändra saker under hela projektet. När förutsättningar ändras, ändras också innehållet i analyserna. Om de ovanstående nio punkterna följs är grunden god till att projektet blir relevant, genomförbart och uthålligt. För att få en verklighetsanknytning har ett examensarbete granskats enligt vissa punkter i LFA-metoden. Det granskade examensarbetet har inte en enkel frågeställning med ett konkret svar utan är komplext vilket gjorde det mer intressant att undersöka med LFA-metoden. Fokuseringen låg på steg 7-9 i LFA-analysen. Ur det fick vi fram att de inte verkar ha följt de undersökta LFA-metodsstegen så noga. Man hittar vissa delar som stämmer bra överens med LFA medan andra delar helt saknas. Detta behöver dock inte betyda att de delarna inte har gjorts, men om de är gjorda är de inte bifogade till rapporten. 2. LFA-teorin 2.1 Bakgrund LFA är en förkortning av ”Logical Framework Approach” och är en målstyrd projektplaneringsmetod. Metoden används i stora delar av världen. Bland annat vill EU, FN och Sida att deras samarbetspartners använder sig av LFA när de planerar projekt. De använder sig även själva av metoden vid granskning, uppföljning och utvärdering av projekt. LFA är i korthet: - Ett instrument för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av ett projekt. - Ett hjälpmedel för logisk analys och strukturerat tänkande vid projektplanering. - Ett ramverk, ett frågebatteri som ger en struktur och är ett stöd i dialogen mellan olika intressenter i ett projekt. - Ett planeringsinstrument som ramar in de olika elementen i en förändringsprocess. Projektplanen brukar sammanfattas i en matris, se bilaga för figur. - Ett hjälpmedel för att skapa deltagande, ansvar och ägandeskap. Metoden har en grundtanke att man inte börjar med att tala om vad man vill göra utan om vad man vill uppnå för en målgrupp. Det kan till exempel vara att förbättra och säkerställa vattenkvaliteten i ett område eller att fler barn ska ha möjlighet att gå i skolan.
2.2 LFA-metodens olika steg LFA-metoden innehåller nio olika steg: 1. Analys av projektets kon(sammanhang/omvärldsanalys) 2. Intressentanalys 3. Problemanalys/Situationsanalys 4. Målformulering 5. Aktivitetsplan 6. Resursplanering 7. Indikatorer, mått på måluppfyllelse 8. Riskanalys 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse De olika stegen görs inte ett efter ett för att sedan bockas av utan de kan alla behöva revideras och anpassas under analysens gång. Alla steg i analysen måste inte alltid genomföras utan de olika stegen måste anpassas till varje del i projektet. 2.2.1 Steg 1 Kontext (Context)/Omvärldsanalys Alla målstyrda förändringsprocesser är en del av ett större sammanhang och kallas ojektets kontext. Ekonomiska, sociala och politiska processer som äger rum i samhället påverkar ständigt ett projekt. Vid projektplaneringen gäller det därför att ha klart för sig vilka utomstående faktorer som är viktiga för projektets måluppfyllelse. Därför gör man en första övergripande ”scanning” över projektets omvärld. 2.2.2 Steg 2 Intressentanalys (Stakeholder Analysis) Intressenter är de som direkt eller indirekt påverkas av eller påverkar det som sker i projektet. De kan vara både en organisation och en individ med åsikter för eller emot en förändring. En kartläggning av projektets intressenter och deras förhållningssätt till projektet är en väsentlig del av projektplaneringen. Intressenter kan delas upp i fyra olika grupper:
Information bör inhämtas från alla dessa grupper vid planering av ett projekt.
2.2.3 Steg 3 Problemanalys/Situationsanalys (Problem Analysis) De grundläggande frågor en problemanalys bör besvara är följande: - Vilket är det huvudsakliga utvecklingsproblem som skall lösas med hjälp av projektet? - Vad orsakar problemet? Vilka är de egentliga grundläggande orsakerna till att huvudproblemet existerar? - Vad är det som hindrar parterna från att själva lösa problemet? - Vilka konsekvenser har problemet? - Vem drabbas av problemet? Vem ”äger” problemet? För att ett projekt ska bli hanterbart gäller det att begränsa sig. Vanligen ska man inte hantera mer än ett huvudproblemområde. För att ett komplext problem ska bli enklare får man först analysera problemet och dess orsaker och sedan dela upp det i flera problemområden. Det kan då medföra att det blir flera delprojekt i huvudprojektet. För att på ett tydligt sätt se ett problems orsaker och konsekvenser kan man skapa ett s.k. problemträd. Då kan man se hur de olika problemen förhåller sig till varandra. I problemträdet utgör orsakerna rötterna till problemet som i sin tur symboliserarstammen. Problemets effekter blir trädets krona. Ett problemträd läses alltid nerifrån och upp. Då man ska skapa ett problemträd utgår intressenterna ifrån ett av dem definierat huvudproblem. Därefter struktureras orsakerna, dvs. rötterna, till problemet samt effekterna, dvs. kronan på trädet, av problemet. Sedan fortsätter man att ställa sig frågan VARFÖR ända tills man inte längre finner fler grundläggande orsaker till att problemet existerar. För att komma åt problemet måste man genom aktiviteter angripa rötterna. Problemträd Målträd
↑ ↑ Huvudproblem → Projektmål ↑ ↑ Orsaker → Resultat ↑ ↑ Aktiviteter
2.2.4 Steg 4 Målanalys (Objective analysis) När problemen i projektet väl är identifierade samt att man genomfört en intressentanalys är det dags att formulera målen. Målen skall vara tydliga, realistiska och mätbara. Målanalysen kan ge svar på: - Vad man på sikt vill uppnå med projektet? Varför är projektet viktigt? (Övergripande mål). - Hur vill projektägaren att situationen skall se ut när projektet är avslutat? Varför behöver målgruppen projektet? (Projektmål). - Vilka olika bitar/delmål består situationen av? Vilka delmål behövs för att uppnå projektmålet? Vad är det för service och produkter som projektet ska producera?(Resultat). I LFA-sammanhang finns tre olika målnivåer: - Utvecklingsmål/Övergripande mål (Goal/Overall Objective) - Projektmål (Purpose) - Resultat/Prestationer (Output) De tre målnivåerna skiljer sig åt med avseende på när de skall uppnås och möjligheterna för projektägaren att kontrollera måluppfyllelsen. Måluppfyllelse av de högre nivåerna kräver måluppfyllelse av de lägre nivåerna. 2.2.5 Steg 5 Aktiviteter (Activities) Aktiviteterna ska angripa orsakerna till problemen. Det är med andra ord viktigt att en grundlig problem- och målanalys utförs. Efter analysen skall aktiviteterna planeras. Projektgruppen upprättar en aktivitetsplan som överensstämmer med eller leder till de mål som är satta för projektet. Aktiviteterna är det arbete som utförs av dem som är involverade i projektet. 2.2.6 Steg 6 Resurser/medel (Resources) Resursplaneringen är tätt sammankopplad med aktivitetsplaneringen. De resurser som tillförs ett projekt för att kunna genomföra de planerade aktiviteterna kan bestå av: - Teknisk expertis (lokal eller utländsk expertis)/planering av vilka typer av kunskap som krävs. - Utrustning, eventuella reservdelar och plan för eventuell utbildning i skötsel/underhåll av utrustningen. - Finansiering (kostnadsdelning?, vad sker med finansieringen på sikt? etc.) - Tid (hur lång tid krävs för att genomföra varje aktivitet?) - Lokaler/kontor för projektgruppen, utbildningslokaler mm. Lena Sjunnesson och Henrik Ström Medel till projektet kan tillföras i flera olika former, t.ex. som gåva, fonder eller krediter. Det är sedan viktigt att man har en ansvarsfördelning gällande resurser och aktiviteter innan projektstart. 2.2.7 Steg 7 Mäta måluppfyllelse/indikatorer (Indicators) För att kunna se om man uppnått sina mål i ett projekt behöver man identifiera indikatorer med vilka man kan mäta projektets utveckling på olika nivåer. Det finns minst lika många indikatorer som det finns mål. En indikator kan verifieras av att man kan utläsa att en förändring har skett till följd av projektet. Att tänka på då man sätter upp indikatorer för mål och måluppfyllelse: - Vad skall projektet uppnå i termer av kvalitet/vilken förändring avses? - Vad skall projektet uppnå i termer av kvantitet/hur mycket, hur många? - Vilken är målgruppen? - Vilken geografisk region alternativt sektor berörs av projektet (var)? Det går att mäta i princip alla former av måluppfyllelse. Det är dock inte alltid som en indikator är en siffra. Det kan lika gärna vara t. ex. en intervjuundersökning med en målgrupp innan projektet och sedan en ny undersökning med samma grupp efter att projektet genomförts. En indikator skall vara objektivt verifierbar. Det skall med andra ord inte spela någon roll vem som mäter resultatet. Det är viktigt att man tillser att ingångsvärden finns innan projektet påbörjas. Eventuellt behöver man genomföra en så kallad baseline study (förstudie) Hur ser situationen ut innan vi startar, vilka värden finns då? 2.2.8 Steg 8 Riskanalys (Risks) Med en riskanalys kan man bedöma de förutsättningar som projektet arbetar med av eventuella kritiska externa och interna faktorer. Detta görs när intressenterna måste identifiera, analysera och bedöma olika faktorer som på olika sätt påverkar projektets möjligheter att uppnå sina mål. Man brukar dela in riskerna i två kategorier, externa och interna. Externa faktorer/risker Omvärldsfaktorer d.v.s. de risker som befinner sig utanför ramen för projektet. Dessa faktorer är t.ex. politiska utvecklingar, naturkatastrofer, korruption etc. Projektgruppen kan oftast inte påverka dessa risker och riskerna kan, om de utlöses, leda till problem med måluppfyllelsen i projektet. Interna risker De risker som projektet kan påverka. Det kan vara praktiska saker som förseningar i leveranser, personalomsättning etc. I de flesta fall kan projektledningen minimera effekterna av dessa risker. Ett exempel på minimering av en typ av internrisk, s.k. ”braindrain” av projektutbildad personal, är att utbilda 20 personer istället för tio och att tillse att det är en ”utbildning för utbildare” d.v.s. att de som utbildas sedan i sin tur själva utbildar kolleger samt att det finns utbildningsdokumentation/material/manualer mm. De risker som identifieras måste pareras genom utarbetning av en riskhanteringsplan (riskmanagement). Detta kan innebära tillägg i aktivitetsplanen. Vid en riskanalys kan man komma fram till att det finns så kallade ”killingfactors”. Dessa faktorer omöjliggör en måluppfyllelse av projektet. Dessa faktorer kan vara så allvarliga att projektgruppen bedömer att förutsättningarna för måluppfyllelse inte finns och att man därmed avvaktar med projektgenomförandet eller till och med beslutar att inte genomföra projektet. 2.2.9 Steg 9 Förutsättningar (Assuptions) För att ett projekt ska existera krävs det att det finns i ett socialt, ekonomiskt och politiskt system. Framgången styrs av normer, lagar, förordningar, politik och politisk vilja och åtaganden etc. Detta kallas normalt för den institutionella situationen i ett land. Denna situation skapar mer eller mindre gynnsamma förutsättningar för projektet. Dessa förutsättningar bör analyseras innan projektet sätts igång. Förutsättningarna kan sägas vara de faktorer som projektgruppen inte direkt kan rå över, men som ändå utgör en förutsättning för måluppfyllelse. Exempel på förutsättningar kan vara ”förutsatt att lagen X stiftas av parlamentet så kommer antalet trafikolyckor att minska med Y antal %”, eller ”förutsatt att normala nederbördsmängder faller under regnperioden så kommer skörden att uppnå minst X ton”. Förutsättningarna skrivs in av projektgruppen i projektdokument efter information från intressenterna. En utvärderare kommer inför projektutvärderingen att granska de förutsättningar som projektgruppen inledningsvis satt upp. Förutsättningarna skrivs normalt in på varje målnivå i LFA-matrisen. Det är viktigt att tänka på att de förutsättningar som sätts för ett projekt måste vara realistiska, annars utgör de en risk och måste inbegripas i riskhanteringsplanen. Det kan vara så att målen är för högt satta och att de bör omarbetas. 2.2.10 LFA-matris När de nio stegen i LFA-analysen är genomförda ska projektet sammanfattas i matrisform, se bilaga för figur. Matrisen sammanfattar projektet som en medelmålsekvens och identifierar även viktiga externa faktorer. De externa förhållanden/förutsättningar (steg 9) som projektet inte direkt kommer påverka är viktiga för att kunna uppnå de förväntade målen.
Matrisen är ofta behändigare att använda än hela projektdokumentet och i och med det lämplig att ta med till, och använda för avstämning vid alla projektmöten. Rubrikerna i en LFA-matris: Goals/Overall Indicators Source of Assumptions Objectives verification Project- Indicators Source of Assumptions purpose verification Result/Outputs Indicators Source of Assumptions verification Activities Inputs/Resources
2.3 Varför LFA Om de ovanstående nio punkterna följs är grunden god till att projektet blir relevant, genomförbart och uthålligt. En LFA-analys bör alltid anpassas till situationen. Som tidigare sagts måste inte alla stegen i analysen gås igenom lika grundligt. Det är heller inte nödvändigt att alla stegen i analysen görs inför alla beslutstillfällen. Finansiären har t.ex. vid beslutstillfället ett större behov av att göra vissa steg såsom omvärlds-, intressent-, och målanalysen mer noggrant än t.ex. aktivitetsplanen. Förutsatt att metoden används på rätt sätt och anpassas till situationen, leder LFA-metoden till att:
aktörer/intressenter, möjligheter/förutsättningar och risker
att förverkliga målet
3. Granskning av examensarbete Vi har valt att fokusera på steg 7, 8 och 9 i LFA-analysen när vi granskar det utvalda examensarbetet. D.v.s. 7: indikatorer, mått på måluppfyllelse, 8: riskanalys och 9: analys av förutsättningarna för måluppfyllelse. Det granskade examensarbetet är Vattnets kvalitet och kvantitet med avseende på markanvändningen i Microcuenca El Limón, vattentäkt till samhället San Ramón, Matagalpa, Nicaragua. När denna analys görs kommer examensarbetets innehåll inte att granskas utan inriktningen kommer att vara på upplägget och hur väl det stämmer överens med LFA-metoden. 3.1 Granskning av indikatorer, mått på måluppfyllelse I examensarbetets syfte kan läsas att en undersökning ska göras om vad den rådande vattenbristen och vattenkvaliteten i ett avrinningsområde beror på. För att kunna besvara dessa frågor har de ställt upp ett antal delmål: a) om det finns någon relation mellan markanvändningen i avrinningsområdet till El Limón och vattnets kvalitet och kvantitet, b) vilka effekter vattenreningsverket och distributionssystemet har på vattnets kvalitet och kvantitet samt c) att studien bildar ett enkelt dataset som lätt kan följas upp och det ska sedan utgöra en grund för liknande studier i andra avrinningsområden. Frågeställningar enligt LFA med egna tolkningar relaterade till examensarbetet: 1) Vad skall projektet uppnå i termer av kvalitet/vilken förändring avses? Har de lyckats utvärdera problemen som är uppställda i arbetet, d.v.s. har de lyckats uppnå de i syftet ställda delmålen a, b och c? 2) Vad skall projektet uppnå i termer av kvantitet/hur mycket, hur många? Kan många svar fås ut av arbetet, hur många? 3) Vilken är målgruppen? Vilka är det som påverkas av eventuella åtgärder? 4) Vilken geografisk region alternativt sektor berörs av projektet (var)? Svar på de ovan givna frågeställningarna: 1) a) Enligt en tabell kan kvalitet och kvantitet på vattnet utläsas beroende på vilken markanvändning det är i området. b) Det har visat sig att vattenreningsverket påverkar vattenkvaliteten och distributionssystemet påverkar vattenkvantiteten. c) Vi har inte lyckats hitta något enkelt dataset att följa men däremot finns det tydliga rekommendationer för uppföljning av arbetet. 2) Det finns många svar att hämta i arbetet men vi går inte närmare in på dem här. 3) De som är beroende av vattnet från avrinningsområdet kring El Limón, Matagalpa, Nicaragua 4) Se föregående svar. 3.2 Granskning av risker och förutsättningarna för måluppfyllelse Några av de risker som skulle kunnat äventyra projektet är: • onormalt eller extremt väder. T.ex. om nederbörden är onormal under undersökningarna och/eller dessförinnan, kan resultaten ej bli betraktade som representativa. • om politiska situationen i landet hade förändrats. T.ex. händelsen att utländska medborgare inte får vistas i området. • om ekonomin inte räckt till. T.ex. om finansiärerna inte vill stå för kostnaderna för de planerade analyserna. • om handledningen inte fungerat. T.ex. om handledaren inte är tillräckligt kunnig inom vattenmiljö. • att målgruppen inte vore tillmötesgående. T.ex. att människorna i området inte vill svara på intervjufrågor. • om fel metoder och tillvägagångssätt använts. T.ex. att en metod används som inte ger all/intressant information som behövs.
4. Resultat Vad är LFA: LFA är en förkortning av ”Logical Framework Approach” och är en målstyrd projektplaneringsmetod. LFA kan kort beskrivas som: - Ett instrument för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av ett projekt. - Ett hjälpmedel för logisk analys och strukturerat tänkande vid projektplanering. - Ett ramverk, ett frågebatteri som ger en struktur och är ett stöd i dialogen mellan olika intressenter i ett projekt. - Ett planeringsinstrument som ramar in de olika elementen i en förändringsprocess. Projektplanen brukar sammanfattas i en matris. Vilka delar består LFA av: LFA-metoden innehåller nio olika steg: 1. Analys av projektets kontext (sammanhang/omvärldsanalys) 2. Intressentanalys 3. Problemanalys/Situationsanalys 4. Målformulering 5. Aktivitetsplan 6. Resursplanering 7. Indikatorer, mått på måluppfyllelse 8. Riskanalys 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Hur används LFA: De olika stegen ovan gås igenom. Flera gånger under projekttiden måste flertalet av dessa uppgraderas. Man kommer att gå tillbaka och göra om eller ändra saker under hela projektet. När förutsättningar ändras, ändras också innehållet i analyserna. Hur väl uppfyller examensarbetet de krav LFA-metoden ställer upp: De verkar inte ha följt de undersökta LFA-metodsstegen så noga. Man hittar vissa delar som stämmer bra överens med LFA medan andra delar saknas helt. Detta behöver dock inte betyda att de delarna inte har gjorts, men om de är gjorda är de inte bifogade till rapporten.
Referenser Örtengren, Kari, 2003, Logical Framework Approach (LFA). Utgiven av Sida, Metodenheten, SIDA1498sv. 2002, The Logical Framework Approach (LFA). Utgiven av Sida, Metodenheten. 1996, Råd och anvisningar för LFA-tillämpning i projektcykeln. Utgiven av Sida, Metodgruppen. Dalenstam, Setréus, 2002, Vattnets kvalitet och kvantitet med avseende på markanvändningen i Microcuenca El Limón, vattentäkt till samhället San Ramón, Matagalpa, Nicaragua. Utgiven av KTH/Industriellt Miljöskydd, Stockholm. ISSN 1402-7615
Bilaga Exempel på en enkel LFA-matris: 1.GOAL INDICATORS ASSUMPTIONS 1. High service level for bus 90 % of departure with less than Passengers continue using passengers 5 minutes delay company buses ---------------------------------------- Company’s market share on the increase 2. PURPOSE INDICATORS ASSUMPTIONS 2. Frequency of bus accidents Less than x accidents annually Road conditions are improved reduced. after 12 months ---------------------------------------- Less than y serious injuries after 12 months 3. OUTPUTS INDICATORS ASSUMPTIONS 1.Drivers trained See opposite page Trained drivers remain with the ---------------------------------------- bus company 2. X new buses operational ---------------------------------------- 3. Maintenance workshop equipped ---------------------------------------- 4. Maintenance routines established 4. ACTIVITIES 5. INPUTS ASSUMPTIONS 1.Undertake training programme 1. Bus instructor x months Tools and spares supplied and cleared in time ---------------------------------------- ------------------------------- 2. Procure buses 2. Funds for buses ---------------------------------------- ---------------------------------------- 3. Procure tools and spare parts 3. Funds for tools and spare parts ---------------------------------------- ---------------------------------------- 4. Develop maintenance routines 4. Maintenance instructor y months |
Konsert för fred فرهنگ ايران و ...
جلسه تاسيس شبکه فرهنگی ايرانيان اروپا
اردوهای تابستانی کانون
Dr. S. Irandost
Dr. F. Raisdana
Moradi_Kermani
H. Mohammadi
Said Madani
Parsa & Jazaeri
Maryam Moktari
Zoherh Ghaeini
Nowrowz
از فعاليتهای فرهنگی و اجتماعی در يوته بوری! »»»
گزارش کوتاه از فعاليت کانونپژوهش در سال 2003
|
||||||||
|
شبکه فرهنگي ايرانيان اتحاديه اروپا، ( EUCN)، نهادی است غير انتفاعی و متشكل از انجمن ها و كانونهای باورمند به دمکراسی، آزادی و منشور جهانی حقوق بشر ؛ كه در زمينه های فرهنگی، اجتماعی و حقوق بشر در كشورهای اتحاديه اروپا فعاليت دارند. اولين نشست EUCN در تابستان 2001 برگزار شد. و اساسنامه و اهداف آن پس از يک سال گفتگو و تبادل نظر ؛ در نشست عمومی تاريخ 29 تا 31 ژوئيه 2002 در يون شوپينگ - سوئد؛با شرکت نمايندگان تعداد زيادی از انجمن های ايرانی از کشورهای: آلمان؛ اطريش؛ ايتاليا؛ انگلستان؛ دانمارک؛ سوئد؛ نروژ ؛ هلند و ... ؛ بررسی و تصويب شده است. از جمله اهداف EUCN - شناخت و دستيابی به علايق و نقطه نظرهای مشترک ؛ تبادل تجربه، اطلاعات و دانش و گسترش همکاری بين انجمن های فعال در کشورهای اتحادیه اروپا و دفاع از حقوق بشر، آزادی و دمکراسی می باشد |
||||||||||
| Copyright © 2003 IKFC. - All rights reserverad. Contact:IKFC | ||||||||||
|
| Länkar|Svenska| تابلو اعلانات| گفتگو | بايگانی| پيوندها |صفحه نخست |
||||||||||
